Jag tycker mycket om att gå promenader i naturen. Det är skönt med frisk luft, ger bra träning och är avslappnande. Dessvärre brukar jag ha problem med att gå långa promenader, eftersom jag blir trött i rygg och knän. Men, nu har jag kommit på problemet.

Det har egentligen inte så mycket att göra med problem i knän och rygg, utan är nästan helt och hållet psykiskt. Jag får helt enkelt tråkigt en liten stund in på promenaden, och tänker "oj, vad långt jag har kvar" istället för "åh, vad skönt det var, jag kan gå hur långt som helst". Då kommer trötthetskänslan i ryggen som på beställning.

Men både igår kväll och idag provade jag att gå med stavar, och vad mycket lättare det blev! De hjälper till att ge skjuts framåt. Samma sak blev det när jag gick ut med en hund förut. Helt plötsligt hade vi gått en timme, och tiden gick otroligt fort. Kroppen är intressant, det må jag säga. Jag kommer iallafall att ha ett par stavar med mig fortsättningsvis, så promenaderna blir roligare!